Tänkte bara infomera om att bilderna som jag lägger upp med kapitlerna

kanske inte går att se så bra. Men det är bara att klicka på dom så kommer

dom upp i ett större fårmat och så ser man dom tybligare. :)

PS: Kommentera kapitlerna och SPRID vidare bloggen, Om ni gör det så slkulle det vara "gif"  ;)

BTW: Det kommer ett till kapitel idag..kanske två.

                                                                                                                                  Nytt kapitel under detta!

Caroline

Hotellrummet var väldigt snyggt. Sängen var väldigt stor och såg väldigt inbjudande ut men jag kände mig väldigt oren efter den långa resan så jag gick in till badrummet och tog en duch. Sedan gick jag och pakade upp ett par mjukis shorts och ett linne som jag skulle sova i. Sängen var som sakt väldigt mjuk och bekväm att sova i. Nästa morgon när jag vaknade så lös solen igenom fönstret det såg ut som om det skulle vara en varm dag idag. Jag gick och ställde mig vid balkongens dörr och det var skit högt jag vågade knappt gå ut på balkongen. Det var ju inte så konstigt att det var högt vi bodde ju trots allt på våning sex och det var längst upp. Jag gick och tog fram dagens kläder som jag skulle ta på mig efter att jag borstat tänderna. Jag gick in till badrummet och borstade tänderna skölde av ansiktet och gick för att ta på mig det jag tog fram och det var ett par svarta höga shorts och ett vitt linne som var innanför dom höga shortsen, och lite armdand till det. Sedan kammade jag håret.

Sedan ringde jag romserbice och medans jag väntade satte jag mig i soffan och bläddrade mellan kanalerna men det fanns inget att kolla på. Efter ett tag ringde det på dörren så jag gick och uppnade och där stog en kanske 40 årig kvinna med en vagn med mat. "Tack" Sa jag och log mot henne "Varsegod" jag betalade henne och rullade in vagnen och satte mig i köket och började äta. När jag ätit klart visste jag inte vad jag skulle göra eller vad de andra gjorde. Så jag tog min mobil från nattduksbordet och ringde upp mamma "Hej gumman sovit gott ?" "Hej mamma ja det har jag, vart är ni ?" "Vi är inne på hotellet idag blir det inget speciellt men imon så ska Justin ha en konsert " "okej så jag kan göra vad jag vill idag ?" "japp det kan du gumman, så vad ska du göra ?" "Jag vet inte jag ska någ sitta lite vid datan eller kolla på tve så kanske jag går ut senare." "Okej gumman hör av dig om du ska ut så jag vet." "okej mamma hejdå." "hejdå gumman" Vi la på och jag pakade up min data och satte på den.

Jag satte mig i soffan med datan i mitt knät och började med att logga in på Facebook. När jag hade loggats in på Facebook kollade jag om det fanns nån rolig inne men nej det var typ inden som var innloggad. Jag skrev en status snapt: "Då sitter man inne på ett hotellrum och vet inte vad man ska göra..yeepi kul liv man har :-/" Sedan loggade jag ut och klickade upp Twitter som jag sedan loggade in på. Jag kollade runt lite sedan såg jag en Tweet som Justin hade skrivigt igår kväll: "Det jag sa till dig det är du värkligen!..Du vet vem du e." Och sedan såg jag ett till: "Love my Belibers <3" Jag visste att han menade mig med det första Tweetet när han kallade mig för bitch på flygplanet men jag försökte att inte bry mig. Jag tänkte ett tag men sedan bestämde jag mig för att skriva en Tweet jag med: "Du är så jävla dum så det finns inte, jag hatar dig med hela mitt hjärta. Du betydde väldigt mycket för mig men nu är du inget för mig längre, Du är som luft för mig inte ett enda skit betyder du längre..." Jag Tweetade det och kände hur tårarna var påväg att komma. Hur kan han vara så känslo kall vi var ju som syskon men tydligen inte längre.

Jag la datan på bordet vid soffan och gick in till badrummet. Jag kollade mig i spegen och det började forsa tårar ner för mina kinder. Jag såg så stark ut på utsidan men på insidan är jag skit svag, Jag kan börja gråta för minsta lilla sak nån säger till mig. Jag tar åt mig så himla mycket. Jag trodde värkigen inte detta om Justin. Han har förendrats så jävla mycket sen vi var mindre och umgiks. Jag umgås fortfarande men Ryan Butler och Chaz för vi är fortfarande bästa kompisar sen bardomen men jag och Justin..Jag vet värkligen inte vad jag ska säga om oss. Helt plötsligt blev jag så sur att jag skulle kunna slå till Justin. Jag fattar inte hur han kan vara så jävla självisk. Jag var så sur så jag visste inte vart jag skulle ta vägen.

Sorry för trokigt kapitel, men jag låvar att det kommer drama snart ;) Kommentera nu sötisar
så får ni ett till..eller kanske två till ;)   

Justin
Det var kaos på flygplatsen men vi klarade oss som tur va. Alla som jobbade med mig var redan på vårt privatplan och väntade. När alla var på så lyfte vi och nu så var vi påväg till Los Angeles. Flygturen skulle vara i ett par timmar. Jag satt i soffan medans Caroline satt i den ena fotöljen alla andra gick runt och gjorde massa, vissa var i andra delen av planet. Varken jag eller Caroline har sakt ett ord till varan på ett tag nu. Jag vet inte för det första vad jag ens ska säga och för det andra så ville hon ju ha tid och tänka. Jag satt med datan i mitt knä och twittrade lite så mina fans visste vart jag höll hus. "När är vi framme?" Jag kollade upp på Caroline som sa det "Vi är framme nån gång ikväll." Svarade jag och kollade ner på datan igen. Jag hörde hur hon suckade och kollade ner på sin mobil igen. Jag trötnade på datan så jag satte på tvspelet och började spela det istället.

Caroline
Jag var bara tvungen att fråga när vi var framme. Jag vet inte varför men det blev bara såå trokigt att sitta där så jag gick upp och gick förbi Justin som spelade "Hey vad gör du jag förlorade nu!" Jag vände mig om och kollade på honom "Oj bryr jag mig, Nej!" Svarade jag drygt tillbaka. Han kollade på mig med en sur blick och sa "Din jävla bitch!" Jag kollade häpet på honom, sa han värkligen det dära bara för ett spel. "Du pratar ALDRIG med mig igen fattar du det!" svarade jag honom och gick vidare till andra delen av planet där pappa satt och läste en tidning. "Kan jag sätta mig här?" frågade jag och pekade på platsen bredvid honom. "Visst gumman klart du kan" Jag satte mig bredvid honom och lutade huvudet mot hans axel. "Är allt okej gumman?" Jag tänkte efter, jag vill inte berätta för pappa jag och Justin kan lösa saken själva vi är endå sjutton vi är inte småbarn "Ja då allt är bra pappa" svarade jag istället. Jag satt där ett tag med honom och pratade om allt. Jag älskar pappa man kan alltid prata med honom.

Vi skulle landa om ungefär en halvtimme och jag kunde inte mer än att längta efter att vi landade. Äntligen skulle jag få mitt egna hotellrum och vara för mig själv utan Justin. "Du Scooter hurlände stannar vi här i Los Angeles?" Han funderare en stund innan han svarade "Vi stannar två dagar" svarade han och log mot mig. Jag nickade och gick och satte mig till rätta för vi skulle landa nu. När vi landade så gick vi och hämtade upp våra väskor och gick till en svart bil som väntade på oss. Alla satte sig i bilen och Kenny började köra mot vårat hotell som vi skulle bo på. När vi kom fram så var det inte ett litet hotell det var enormt. Vi gick in och hämtade våra nycklar till rummen och gick till hissen. Alla bodde på samma våning mitt rum var bredvid Justins och mittemot mammas och pappas rum. Och Justins föreldrar var mittemot honom. Och Scooter delade rum med Kenny.
                                                                                                                                                                                  

Så första kapitlet för idag..det kanske blir flera, jag får se :)